Krönika: En ny vecka utan fyrfotad snyltgäst
En fantastisk midsommarhelg ligger bakom oss. Jag kan inte komma ihåg att jag någonsin firat midsommar med så mycket sol och värme. Det blev till och med flera dopp i Vättern under midsommardagen, vilket var helt ljuvligt! Jag har verkligen njutit av den gångna helgen. Dels var det härligt att vara ledig en extra dag, och dels var det underbart att kunna bada utan att läpparna blev blå och tänderna skallrade.
Samtidigt som vi njöt av midsommarnatten inträffade ännu ett fruktansvärt dåd i Oslo. Varför? Det vet vi inte än, men polisen arbetar efter flera hypoteser. Varje gång något sådant här sker, händer något i kroppen. Det är en påminnelse om att vi inte äger vårt eget liv fullt ut. När som helst kan vad som helst hända. Det gäller verkligen att ta vara på varje dag, varje stund och försöka göra det bästa av sitt liv. Här och nu! Det är en klyscha, men det är så sant. Det enda vi vet är att vi har den här stunden, just nu.
På jobbet har några av kollegorna gått på semester. Om en vecka försvinner ett gäng till, men jag har – helt av egen fri vilja – valt att jobba några veckor till för att sedan ta fem veckor semester. Jag tror inte att jag haft så lång sammanhängande semester sedan min tid i Försvarsmakten i början av 2000-talet. Det jag tror är att jag ska ”hinna” så mycket. Allt från att rensa förrådet till att besöka vänner står på min to-do-list. Jag anar redan nu hur det kommer att bli. Förrådet förblir knökfullt och med vännerna långt bort fortsätter samtalen via någon osynlig tråd. Och vem kan ändra på det då? Svaret är enkelt: Det är ju bara jag som kan se till att det blir gjort. Samtidigt vill jag inte planera alltför mycket utan ha utrymme att ta dagen som den kommer. Här och nu var det ju!
Det enda jag vet är att jag ska tillbringa en semestervecka på Öland tillsammans med min bästa kompis. Vi var där förra året och återvänder nu till samma plats, samma hus, men förhoppningsvis utan den jättelika (nåja, ganska stora) råtta som hade skapat sig ett utrymme på vinden. Jag som är galet rädd för små fyrfota djur med hårfri svans, tyckte att det var ganska jobbigt de första nätterna. På något sätt vande jag mig ändå vid att höra tassarna i taket när jag skulle somna, så till slut kändes det inte så hemskt. Nu höll sig råttan på sin våning – the penthouse – och visade sig bara ovanpå uteplatsens korrugerade plasttak en kväll, men hade jag mött den inne i huset så hade nog min tid på jorden varit slut.
Jag älskar att njuta av sol och bad, men ett problem uppstår varje år. Hur sjutton ska jag göra för att smörja in hela ryggen och inte bara den övre och nedre delen, där som jag kommer åt? Jag kan ju inte gärna gå in till grannen och be att få bli insmord, inte heller åka hem till någon av ungarna varje gång. Jag vet att vi är många som har samma utmaning. Kan någon komma på en bra idé för att utveckla en ryggsmörjare som fungerar? Kanske går det att utveckla en liten robot just för detta ändamål? Om du som läser detta har en idé så kan nästa steg vara att ta kontakt med mina kollegor på Science Park Skövde Startup. Där får du den hjälp som behövs för att ta reda på om idén håller, är skalbar och går att internationalisera. Jag tänker att vi borde vara många som skulle bli hjälpta av att kunna smörja in hela ryggen med solskydd innan vi slänger oss ut i sommaren och låter solens strålar värma kroppen.
Krönika i SLA
Krönikan är skriven av Eva Nilsson, administratör på Science Park Skövde, och publicerades i SLA
28 juni 2022.