Spel som problem eller möjlighet suddar ut gränser och skapar förståelse

Level-Up-långsiktiga-effekter.jpg

I april avslutades det framgångsrika projektet ”Spel som problem eller möjlighet”, som Science Park Skövde genomfört på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Ett projekt som nådde stor framgång och som bidragit till nya kontaktvägar och bättre förståelse i en starkt polariserad bransch.

Kring spelkulturen har det länge funnits två tydliga sidor, två motpoler som står på varsin kant av nöje och problematik. En sida som driver pengar, skapar arbetsmöjligheter samt utvecklar den svenska marknaden globalt, och en sida som bidrar till missbruk och osunda vanor. Dataspel är en lustfylld kulturform som på sitt sätt förenar världen, samtidigt som det är en het diskussion som drivs av frågan huruvida tid framför en skärm är bra eller dåligt.

Under våren avslutade Science Park Skövde sitt projekt, ”Spel som problem eller möjlighet”, efter drygt ett år av workshops, samtal och andra aktiviteter med syfte att förena och mötas över gränser. Projektet startades på uppmaning av Västra Götalandsregionen, med bakgrunden att Science Park Skövde ombads undersöka huruvida det fanns tillräckligt med goda argument för regionen att fortsätta finansiera en verksamhet som indirekt arbetar mot den vård som de också bidrar med skattemedel till.

- Västra Götalandsregionen kände nog att de finansierade två verksamheter som arbetar lite mot varandra. Sedan ser uppfattningen kring spelindustrin ut så att vi talar mycket om det svenska spelundret som är bra för svensk tillväxt, skapar arbetstillfällen och driver skattemedel. Samtidigt talar debatten för att man inte ska spela, eftersom det kan få dåliga konsekvenser för en persons hälsa, säger Jenny Brusk, projektledare för Spel som problem eller möjlighet, och fortsätter:

- Det kändes som ett oerhört intressant projekt att ta sig an. Det gjorde vi med visionen att hitta nya sätt att samarbeta och tala över den här gränsen som har blivit mellan de två olika sidorna.

Sagt och gjort. Under drygt ett års tid har Science Park Skövde drivit en plattform för tvärsektoriella samtal om spel. Via tre olika workshops har en rad aktörer bjudits in för att samverka, diskutera och lära av varandra under rubrikerna ”Spel och spelutveckling”, ”Onlinebeteende och spelandets konsekvenser” samt ”Inkludering och mångfald inom spelkultur och industri”. Medverkande har varit representanter från bland annat skolans värld på olika nivåer, Skärmhälsan som vårdar spelberoende på olika sätt, Dataspelsbranschen, Röda Korset och Svenska Kyrkan.

- Vi ville undersöka vad som skulle hända om vi alla tog av oss våra hattar av representation, stryker det som vi förväntas säga utifrån de institutioner vi representerar och i stället lyssnar och talar med öppna sinnen, säger Jenny Brusk och fortsätter:

- Det blev oerhört intressant. Vi möttes av en stor blandning människor som återkom för samtliga workshops och min upplevelse är att vi fann något i de där samtalen som vi tappat i samhället. Hela debatten kring spel drivs av polarisering och en syn som antingen är svart eller vit. Men så ser inte världen ut. Vad vi gjorde här var att i stället för att befinna oss så långt ifrån varandra som möjligt knyta kontakter över gränserna som framåt kan fortsätta driva förståelse.

Syftet med projektet var aldrig att få fram några rätta svar, utan snarare att skapa ett nätverk som motverkar rädslan att närma sig den andra sidan av spelandets värld. Ett nätverk där man vågar ompröva sina åsikter och ståndpunkter. Ett nätverk som kan fortsätta finnas och skapa kontaktkanaler representanter och institutioner emellan.

På vilket sätt är det viktigt för Science Park Skövde?
- Science Park är en representant i spelindustrin och en aktör vars uppdrag är att hjälpa våra bolag att bli hållbara på olika sätt, däribland socialt. Därför behöver vi vara närvarande i den här debatten och själva också skapa nätverk som ger oss en heltäckande kunskap att förmedla vidare till de företag som vi coachar och arbetar med. Vi är finansierade med offentliga medel och måste därför kunna driva en verksamhet som bidrar till ett bättre samhälle, avslutar Jenny Brusk.

Publicerad: